Allium

De ser så uppiggande ut, de luftiga bollarna i trädgården. En del i flockar drivande som floder genom rabatten, andra som stolta solitärer. Alla är de lysande färgklickar bland vårens och försommarens mer subtila färger.

Varje höst går jag runt i min lilla trädgård och försöker hitta hål att plantera fler alliumlökar i för hela tiden lockas man av nya oemotståndliga sorter.

Allium betyder vitlök på latin men har fått ge namn åt hela löksläktet och trots sitt enkla ursprung har de blivit en riktig trendblomma. Man hittar dem i Piet Oudulfs berömda parkrabatter i Enköping där de inspirerat många för den egna täppan. På Sofiero står de som utropstecken i de viktorianska kvarteren och på Chelsea Flower Show får man definitivt sitt lystmäte.

Men det är inte konstigt; den är så användbar, finns i så många storlekar och färger och är dessutom lättodlad och tålig. Den inte så mycket väsen av sig och passar därför på många ställen. Plågas man av rådjur, harar, sork och andra gnagare är det ytterligare ett skäl till att odla allium. Den svaga lökdoften som känns starkare när man stryker vid växten verkar vare sig passa deras nosar eller deras smaklökar.

Färgerna ligger i en behaglig skala från vitt och rosa till vinrött, violett, blått och djupt purpurlila. Det är färger som passar människa och bi och är lätta att kombinera med andra eller sätta som kontrast i en djärv plantering.

Man kan låta en hel rabatt enbart med allium, men det är nog ändå vackrare när de får samspela med andra växter. Planterad en och en kan de bryta av större färgsjok och fungera som utropstecken. I grupper eller längre stråk kan de avgränsa andra färger eller bli rabattens huvudtema.

Allium finns för alla behov; små och marknära med höjd och ståtlighet, med enorma eller små pliriga bollar. Mina favoriter är nog dagglöken och honungslöken, båda med glesare och sirligare blomflock.

De flesta alliumsorter börjar blomma mellan vår och tidig sommar och fortsätter sedan långt in i juni innan de sakta förvandlas till vackra fröställningar. Bladen däremot ser lite trista ut när de vissnar, men de kan döljas ganska snart om man planterar dem mellan perenner som växer upp medan alliumlöken blommar och vars blad sen kan täcka över skräpet.

Liksom många lökväxter har allium sitt ursprung i torra områden i Asien och medelhavsområdet och klarar därför torrperioder bra.